Inte Roman Stocker vid Massachusetts Institute of Technology i USA. I tidskriften Science avslöjar han och hans kollegor hur katterna egentligen bär sig åt. Med höghastighetskamera fann man att katter doppar tungspetsen när vätska. Tungspetsen bryter aldrig  ytspänningen på vattenytan. I stället fäster vattnet på tungan och följer med uppåt när tungan dras tillbaka. När munnen sluts klipps vattenpelaren av, och katten kan svälja vätskan.

I praktiken handlar det om att balansera två fysikaliska krafter, dels gravitationen som drar vattnet neråt, dels vattnets tröghet eller tendens bevara sin riktning hastighet. För att det hela ska fungera måste det skötas med precision. Katten doppar tungspetsen i vätskan fyra gånger i sekunden, vilket är den hastigheten. Varje gång i sig cirka 0,1 milliliter vätska.

Forskarna granskade även andra kattdjur. Det visade sig att de alla drack på samma sätt, men att de stora arterna, tigrar, lejon och jaguarer, lapar i något långsammare takt. Detta är nödvändigt om